Extra extra! Docent skriver bra artikel i Aftonbladet!

Nog är jag förvånad att en vettig människa fått säga några ord i Sveriges i särklass värsta sossetidning, Aftonbladet.

Mårten Schultz skriver idag i Aftonbladet om bestraffning av grova brottslingar. Tesen han driver är att mördare är hemska människor som inte förtjänar annat än långa straff.

Jag vill applådera honom för denna tes

Vänsterns syn på brottslighet genomsyrar det svenska rättsväsendet. Denna syn går i stort ut på att tycka synd om brottslingar eftersom de själva är offer för taskiga metafysiska förhållanden, övergrepp i barndomen, psykiska sjukdomar eller annan valfri, godtycklig anledning. Vänstern ser det som samhällets misslyckande att brottslighet finns och de lägger skulden för brottet på dig, mig, sig själva och alla andra människor i landet, en klart altruistisk uppfattning. Denna syn är bra på att reta min kräkreflex. Skulden ligger givetvis inte på samhället eller på giriga människor som inte vill ta hand om andra utan på brottslingarna själva.

Människan är inte determinerad av samhällsklimatet, föräldrarnas omsorg, ekonomi, handikapp osv. Oavsett vilka skäl som tas upp är varje människa ytterst ansvarig för sina egna handlingar och det är på tiden att någon för det på tal i ett seriöst debattinlägg. En mördare initierar av fri vilja våld mot en annan människa och detta ska inte bekämpas med varken gullande, tvångsfinansierad vård eller ett lyxliv i en ”cell” i 20 år. Som det ser ut idag är det just detta man gör genom att bemöta grova brott med antingen passivitet i form av korta straff eller rent utav en belöning i form av psykisk vård.

Ett proportionellt straff för att beröva en annan människa livet är givetvis att ta livet ifrån brottslingen på ett av två sätt. Frihetsberövande på livstid eller helt enkelt berövning av livet är de enda straffen som är proportionella mot brottet. Livet är det yttersta av alla värden och att bestraffa en mördare på något annat sätt är en grov kränkning av detta värde.

”Men personer som inte vet bättre då?” kommer vänstern att yla. ”Alla människor kan inte ta det stora ansvaret för sig själva” kommer de att skrika. Dessa är givetvis inga argument för att inte bestraffa brottslingar utan snarare desperata försök att vädja till människors känslor och de förklarar heller inte varför man inte ska bestraffa mördarna. En av de ytterst få människor som inte kan ta ansvar för sig själva har inga rättigheter. Hela idén om rättigheter bygger på att individen är kapabel till att och måste ta ansvaret för sig själv och således är det inga problem att bura in dessa människor. Det är bara retalitionsvåld som är en form av försvarsvåld.

Schultz belyser även ett annat fel i den svenska synen på brott. Straff ses alltför ofta i Sverige som ett medel för ett mål, nämligen att antingen avskräcka andra människor eller rehabilitera en person som valt fel väg i livet. Felet här är en felaktig etisk modell, utilitarismen. En handling eller en person bör inte vara ett medel för ett högre mål i samhället. Varje handling och person bör vara ett medel för ett högre mål hos personen. Syftet med straff är inte att folk ska begå mindre brott eller ens att bli mindre benägna att begå brott. Schultz nämner syftet i slutet av artikeln, rättvisan! Att vara rättvis innebär att behandla varje person på det sätt som personen förtjänar och vad passar inte bättre för en mördare än ett liv bakom galler? Det hela ska inte vara en praktisk fråga utan snarare en moralisk. Istället för att fråga ”vilket går samhället mest plus på?” bör man fråga sig själv: ”Vilken behandling förtjänar denna man/kvinna som tagit livet av en annan människa?”.

Enkelriktade pilar

När människan söker kunskap utgår hon från premisser tagna från verkligheten och omformulerar dem på ett logiskt sätt så att ny kunskap uppnås. A kan medföra B och då kan man vara säker på att om A gäller så gäller B. Implikationer är värdefulla men man måste ändock vara försiktig. Om man ska vara säker på sin sak måste även B medföra A eftersom delar av påståendet B inte nödvändigtvis har någonting med verkligheten att göra. Jag hittar just nu inget exempel från det dagliga livet så jag tar ett exempel från matematiken istället.

Lös ekvationen:

sqrt(x-9)=x-3 =>

x+9=(x-2)^2 <=>

x+9=x^2-4x+4 <=>

x^2-3x-5=0 <=>

x=1,5+/- sqrt(29/4)

Ingen av dessa två värden på x satisfierar dock grunduttrycket och har således ingenting med premissen att göra. Att hävda att ekvationen är löst är fel, den saknar lösningar, och denna metod måste man även använda i det verkliga livet. Om man deducerar från observerade premisser så måste man vara försiktig med den förrädiska, enkelriktade implikationspilen. Det är denna som spökar i ekvationen och denna kan även spöka när det inte är tal med i resonemanget. Man måste alltså kontrollera varje logisk slutsats man drar och jämföra den med verkligheten för att vara säker på att slutsatsen är riktig och meningsfull. Risken är annars att man lever sitt liv efter felaktiga principer och detta leder omöjligen till något gott.

Människohat och minkar.

Djurrätt, eller snarare djurskydd. Kan man hitta en tråkigare fråga? Jag har svårt att tro det men frågan måste ändå att behandlas.

Under de senaste veckorna har 20000 minkar släppts ut av aktivister på minkfarmar runt om i landet enligt aftonbladet. Aktivisterna beter sig så barnsligt att de egentligen inte förtjänar ett bemötande men jag unnar dem ett inlägg ändå med att mycket ytligt behandla frågan om djur kontra människor.

Har djur rättigheter? Nej! Har individen rätt att fängsla och döda djur för sin egen personliga lycka? Ja!

Människan är en rationell, tänkande varelse som av naturen är tvungen att kämpa för sin överlevnad. I alla fall sedan stenåldern har människan använt sig av djur, som direkt föda eller som hjälpande djur i läger eller på jordbruk. Anledningen till detta är självklar. Djuren skyddade människorna mot rovdjur eller kanske konkurrerande stammar. Djuren utnyttjades för sin mjölk och som dragdjur på åkrarna och mellan jordbruken. Djuren har helt enkelt varit en hjälpande hand för människan under alla svåra tider genom historien. Med hjälp av djuren och klyftiga tillbehör kunde människan färdas framåt i utvecklingen i en snabbare takt än vad som annars hade varit möjligt. Enligt vilken rationell moralisk lära kan utveckling vara dålig? Vilken människohatare måste är man inte om man vill hindra att människan utvecklas ( medvetet argumentationsfel). Man kan knappast hålla livet som högsta värde om man är djurrättsaktivist, snarare tvärtom. Det är detta som är kärnan i alla former av environmentalism, människohatet.

Det har aldrig kommit fram en ordentlig motivering för hatet. Aktivisterna hänvisar ofta till känsloargument och till utilitarism och dessa båda kan avskrivas på precis samma sätt som alla andra känsloargument och all annan utilitarism. Det finns inget sådant som ett intrinsikalt värde men detta har aktivisterna svårt att förstå.

Precis som det ligger i lejonets natur att springa efter gaseller på savannen ligger det i människans natur att ständigt förbättra sin levnadsstandard. Det ligger inget fel i att döda ett djur, som saknar rättigheter, om det medför lycka för individen, snarare tvärtom, det är en mycket moralisk handling och detta just för att livet är det högsta av alla värden. Att förneka detta är att förneka sin egen natur som människa och detta leder inte till något annat än fördärv för sig själv och för andra.

Djur kan vara egendom och att släppa ut minkar inte bara kränker ägarens rätt till egendom utan dödar även 8/10 minkar. Djurens bästa hette det.

Jag skulle som avslutning vilja tacka alla minkfarmare som, terroristhandlingar och ständiga hot till trots, ihärdigt fortsätter arbeta med att förbättra människans levnadsvillkor. En eloge till alla er!

Första inlägget

Ja, då var man igång.

Jag börjar med en bild på en fantastisk bok

Med denna typen av människor vid makten är det naturligt att börja ifrågasätta. Jag kommer på denna bloggen att göra just det, nämligen ifrågasätta politiskt och moraliskt korrupta personer och idéer med både mer och mindre seriös diskussion. Förhoppningsvis kommer även mitt stora intresse för teknik och andra vardagliga ting att komma med på ett hörn.

All makt åt Tengil!